Johan Hagman i Hjerta i Fokus – Relationer, frihet och ”business by heart”
2 oktober, 2025
Trygghet för ditt företag – därför är försäkringen viktigare än du tror
24 oktober, 2025
Borgs Summering: Måttlig tillväxt och gradvis stabilisering
Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd
Världsekonomin växer i måttlig takt och följer i stort den långsiktiga trenden. En mjukare arbetsmarknad och lägre inflation har minskat risken för att tullar ska skapa ett mer varaktigt inflationstryck. Samtidigt har utvecklingen öppnat för räntesänkningar. BNP-tillväxten väntas uppgå till 1,5–2,5 % i USA och 0,5–1,5 % i euroområdet under 2025–2026. För Norden samt Central- och Östeuropa bedöms tillväxten ligga mellan 1,5 och 2 %.
Inflationens utveckling
Prisökningarna till följd av tullar har hittills varit begränsade. Företag har lyckats mildra effekterna genom att tidigarelägga leveranser, justera sina leveranskedjor och delvis själva absorbera kostnadsökningarna. Med en mjukare arbetsmarknad, måttlig löneutveckling, förankrade inflationsförväntningar och ett negativt produktionsgap har risken för nya inflationsrundor minskat.
Vägen för penningpolitiken
Den amerikanska centralbanken har påbörjat en gradvis sänkning av styrräntan, som väntas sjunka mot 3–3,5 % under de kommande kvartalen. I euroområdet bidrar en starkare euro och lägre importpriser från Kina till lägre inflation. Arbetsmarknaden är fortfarande stram, men löneökningarna har dämpats. Europeiska centralbanken väntas fortsätta på den inslagna vägen med ytterligare sänkningar mot ett intervall på 1,5–2 %.
Asiens roll som motor
Kina fortsätter att visa motståndskraft, med låg inflation, en stabiliserad bostadsmarknad och en export som håller i sig. Politiska stödåtgärder och ökade investeringar i infrastruktur stärker den inhemska efterfrågan. Utanför Kina fortsätter Asien att vara den starkaste tillväxtregionen, där Indien, Vietnam och ASEAN-länderna driver expansionen.
Balans mellan risker och möjligheter
Risknivån har normaliserats men är fortsatt något nedåtriktad. En ny handelskonflikt eller politiska misstag kan skapa finansiell oro, särskilt om realräntorna förblir höga. Samtidigt kan expansiv finanspolitik eller geopolitiska spänningar åter öka inflationen eller leda till bredare räntespreadar. Osäkerheten kring Taiwan–Kina förhållandet kvarstår som en riskfaktor.
Trots detta visar världsekonomin en tydlig stabilitet. Dämpad inflation, gradvisa räntesänkningar och fortsatt stark tillväxt i Asien skapar sammantaget förutsättningar för en balanserad och hållbar utveckling framåt.
Omvärldsutveckling
Inför rapportsäsongen för det tredje kvartalet 2025 märks en försiktig optimism, trots fortsatt geopolitisk oro. I USA är inflationen dämpad och utgör inget större hot mot ränteläget. De införda tullarna skapar fortfarande utmaningar, men många företag har anpassat sig till de nya förutsättningarna. På kort sikt pressas lönsamheten i vissa sektorer, men på längre sikt väntas effekterna mildras.
Investeringarna i artificiell intelligens fortsätter att öka och bidrar till högre produktivitet och starkare tillväxt globalt.
Den amerikanska tioårsräntan sjönk något till 4,1 procent, medan mer expansiv finanspolitik i Europa drev upp de långa räntorna. I Sverige steg den tioåriga statsobligationsräntan till 2,6 procent och i Tyskland till 2,9 procent. Staten väntas öka sin upplåning till följd av högre försvarsutgifter, sänkt matmoms och höjt jobbskatteavdrag.
Utblick
Börserna har inlett hösten på ett ovanligt stabilt sätt, en kontrast mot den ofta svagare perioden efter sommaren. Framför allt har tekniksektorn fortsatt att driva på utvecklingen, med stark vinsttillväxt som smittar av sig på riskaptiten i marknaden.
De makroekonomiska förutsättningarna har också förbättrats. Sjunkande inflationstryck och signaler om lägre räntor i USA stärker utsikterna för en bredare återhämtning. Även om marknaden redan prissatt en del av detta, bidrar kombinationen av starka bolagsresultat och stabilare inflationsutsikter till en mer konstruktiv marknadsbild.
Fokus ligger fortsatt på marknadsledande bolag med god vinstutveckling och långsiktigt underskattad intjäningsförmåga. Synen på nordiska företagsobligationer förblir positiv, en stabil makroekonomisk miljö skapar fortsatt goda förutsättningar för den marknaden.
Svenska aktier
Börshösten inleddes stillsamt i termer av kursrörelser. Stockholmsbörsen steg med 0,8 procent, där storbolagen gick bättre än småbolagen. Sektorerna sällanköpsvaror och IT utvecklades starkt, medan dagligvaror och hälsovård gick svagare.
De amerikanska tullarna är fortfarande ett påtagligt problem, även om den generella nivån på 15 procent nu är fastlagd med vissa undantag, exempelvis stål och aluminium, där 50 procent gäller.
Vanligtvis ser vi någon gång under hösten en tydligare rekyl på börserna, men hittills har den uteblivit. Med en successivt förbättrad konjunkturbild finns det mycket som talar för att risken för en sådan korrigering är relativt låg.
Globala aktier
Både i USA och Europa var börsutvecklingen god (+3 procent), men Kina stod för den starkaste uppgången, med en stark AI-optimism som lyfte börserna med knappt 7 procent. Den globala utvecklingen drivs fortsatt i hög grad av tillväxten inom teknologisektorn.
Utifrån företagens investeringsplaner väntas särskilt ordertillväxten inom datacenter vara mycket hög på kort sikt och fortsatt stark på medellång sikt. Även andra sektorer gynnas av denna utveckling, vilket är positivt för världsekonomin.
Med något lägre amerikanska långräntor och en styrräntesänkning på 25 baspunkter är riskaptiten god, vilket också återspeglas i det starka intresset för de största teknikbolagen. Flöden till risktillgångar, såsom aktier och kryptovalutor, har också bidragit till ett positivt sentiment där världens börser nu ligger på all time high-nivåer.
Att de fundamentala värderingarna är på historiskt höga nivåer kan dock utgöra ett orosmoln framöver.
Nordiska räntor
Den svaga konjunkturen i Sverige fick Riksbanken att något oväntat sänka styrräntan i september. Räntan väntas nu ligga stilla under överskådlig tid, såvida inte konjunkturen försvagas ytterligare. Samtidigt presenterade regeringen sin budgetproposition för 2026, som innehåller stimulanser på omkring 80 miljarder kronor.
Den nordiska kreditmarknaden fortsätter att uppvisa styrka och präglas av hög aktivitet. Kreditspreadarna, som trendmässigt minskat under året, stabiliserades under september – men på historiskt låga nivåer.
På räntemarknaden har de europeiska långräntorna stigit efter sommaren, drivet av politisk osäkerhet och oro för svagare budgetdisciplin i vissa länder. Detta har även bidragit till en uppgång i de svenska långräntorna.